UX är en förkortning för User Experience (användarupplevelse) och UX-design är ett designarbete som går ut på att skapa bra upplevelser för användaren av en produkt eller tjänst. Detta genom en rad olika metoder och steg.
UX-design handlar om att designa produkter och tjänster utifrån användarens perspektiv där man skapar hög användbarhet och tillgänglighet, men även tar hänsyn till omgivande faktorer, såsom kostnad och tid.
I en UX-designers arbete ingår olika former av kravarbete, analyser, utvärderingar, studier, och tester, både med och utan användare. Utforma konceptuell-, interaktions-, gränssnitts- och grafisk design. Ta fram målgrupps- och behovsanalys, kundresor, wireframes, flödesskisser, konceptskisser, hifi-skisser, storyboards, scenarios, personas, prototyper, style guide, konstruktionsunderlag, grafiska detaljer och annan dokumentation. Dock kan arbetsuppgifterna skilja sig åt beroende på projekt och arbetsplats.
Det finns många metoder för UX-design och det viktiga är att hitta rätt metoder för rätt projekt.
Exempel på metoder för UX-design: Användarstudier, användartester, enkätundersökning, gerillatestning, tillgänglighetstestning, heuristisk analys, Kognitiv genomgång, eye-tracking, brainstorming, Design-studio, A/B-testning, cardsorting m.fl.
Det finns en mängd verktyg att använda och i min roll som UX-designer brukar jag använda, papper och penna, Word, Powerpoint, Balsamiq och Axure. Detta är verktyg som många kunder har i sin verktygslåda och det är bra att lämna efter sig material som kunden kan förvalta. Verktygen kan variera något mellan olika projekt.
Mina favoriter när det kommer till koncept- och interaktionsdesign är Balsamiq för dess enkelhet att ta fram snabba och enkla skisser och Axure för dess kraftfullhet att kunna skapa körbara, realistiska och funktionella prototyper.
Vill man ha verktyg för koncept- och interaktionsdesign som ligger mellan Balsamiq och Axure i komplexitet så finns exempelvis: Figma, Sketch, InVision och Adobe XD.
Användbarhet är ett kvalitetsmått på hur en specifik användare upplever en produkt, vilket styrs av utseendet och hur interaktionen med produkten fungerar och i vilket sammanhang (kontext) produkten används, samt nyttan som användaren har av produkten.
I dagligt tal brukar man säga att något är användarvänligt när det är lätt att använda. Men användarvänlig är ett luddigt begrepp för det tar inte hänsyn till om användaren utför något som användaren har nytta av. Så en användarvänlig produkt behöver alltså inte vara användbar om inte användaren har någon nytta av produkten.
Tillgänglighet är en allmän term som används för att beskriva i vilken grad en produkt, en tjänst eller en miljö är tillgänglig för så många människor som möjligt. Tillgänglighet kan ses som "möjlighet att komma åt" och att dra nytta av en miljö, en tjänst eller en produkt.
Ofta relaterar vi tillgänglighet till personer med funktionsvariationer eller särskilda behov, som behöver någon form av hjälpmedel för att klara av sin vardag. Men tillgänglighet är mer än så, det är även att en webbtjänst fungerar i de flesta webbläsare oavsett vilken plattform man använder, pc, mac, mobil eller någon annan plattform. Att man förstår vad det står i en text på en hemsida är också tillgänglighet. Om en person inte kan använda en sajt eller förstår vad det står i en text är den inte tillgänglig för denna person oavsett om man har en funktionsvariation eller ej.
World Wide Web Consortium (W3C) är den största organisationen som arbetar för att utveckla gemensam standard för webbaserat innehåll. Inom W3C finns en grupp som heter Web Accessibility Initiative (WAI) som tillsammans med organisationer över hela världen arbetar för en tillgängligare webb. WAI har tagit fram Web Content Accessibility Guidelines (WCAG) som är riktlinjer för hur man skapar tillgänglighet på webben. Sedan 5 juni 2018 är det version 2.1 (WCAG 2.1) som gäller och version 2.2 beräknas sjösättas i december 2022. Genom att följa dessa riktlinjer kan vi skapa en värld som är tillgänglig och användbar för fler människor.
EU har beslutat om ett nytt direktiv (EU-direktivet 2016/2102) för tillgänglighet när det gäller offentliga myndigheters webbplatser och mobila applikationer (drivs eller ägs av myndigheter, landsting, kommuner och andra organisationer med övervägande offentlig finansiering).
EU:s medlemsstater ska senast detta datum ha infört de lagar som behövs för att följa EU-direktivet om tillgänglighet för offentliga myndigheters webbplatser och mobila applikationer.
Lagen om tillgänglighet för nyproducerade webbplatser inom offentliga myndigheter börjar gälla detta datum.
Lagen om tillgänglighet för alla befintliga webbplatser inom offentliga myndigheter börjar gälla detta datum.
Lagen om tillgänglighet för mobila applikationer inom offentliga myndigheter börjar gälla detta datum.
WCAG 2.0 AA gäller tillsvidare, som i tidigare direktiv.
Myndigheter ska redovisa hur väl deras webbplatser uppfyller tillgänglighetskraven.
Det ska finnas kommentarsfunktion där användare kan informera tillgänglighetsbrister om webbplatsen eller mobilapplikationen.
I de fall en webbplats har brister ska en förklaring av anledningen till detta finnas, och i anslutning till den ska tillgängliga alternativ tillhandahållas.
Medlemsstaterna ska regelbundet övervaka att offentliga myndigheters webbplatser och mobila applikationer uppfyller tillgänglighetskraven.
Direktsändningar av ljud och/eller bild omfattas inte.
Förinspelade tidsberoende media (ljud och video) som offentliggjorts före den 23 september 2020 omfattas inte.
Intranät och andra webbplatser som endast är tillgängliga för slutna grupper och har publicerats före den 23 september 2019 behöver inte åtgärdas förrän de genomgår en omfattande översyn.
Onlinekartor och onlinekarttjänster omfattas inte, så länge som väsentlig information tillhandahålls (till exempel genom textbaserad beskrivning) på ett tillgängligt digitalt sätt för kartor som är avsedda för navigering.
Filformat för dokument som offentliggjorts före den 23 september 2018 omfattas inte, om sådant innehåll inte behövs för att genomföra de aktiva administrativa förfaranden som följer av den berörda offentliga myndighetens uppgifter.
Innehåll från tredje part som varken har finansierats eller tagits fram av den berörda offentliga myndigheten eller står under dess kontroll omfattas inte.
Innehåll på webbplatser och i mobila applikationer som räknas som arkiverat, vilket innebär att de endast har innehåll som varken är nödvändigt för att genomföra aktiva administrativa förfaranden eller uppdateras eller redigeras efter den 23 september 2019 omfattas inte.
Niklas Johannesson
070 556 55 44
niklas@johannesson.eu
Ansluten till Kvadrat sedan 2015
Vill du anlita Niklas, kontakta:
Mathias Bransmo - Kvadrat
070 788 51 80
mathias.bransmo@kvadrat.se
www.kvadrat.se
